Jag skriver om framtiden som om jag redan har levt den.
Jag skriker varningstexter för jag inser att jag skenar iväg.

Fånga dagen, vilken klyscha.
Det är ju allt jag måste ordna
allt jag måste måste måste.

Jag måste kanske framför allt göra som du säger
sluta tänka så mycket

Jag lever mitt liv i tanken
nu är det dags att leva det
i verkligheten också.

Ibland känns det som om jag har levt så många liv
att jag inte vet om jag orkar ett till.

Ibland undrar jag när det är över
när det lugnar ner sig

ibland samlar jag mina minnen
och går vidare

I ljuset av

Jag har så mycket att säga och så lite ord. Jag lyssnar på Hans-Erik Dyvik Husby – I ljuset av Cornelis. Jag tänker att jag gillar att han säger I Ljuset Av… Det brukar vara i skuggan av. I ljuset av är vackert. Jag tänker på sånt rätt ofta. Ord, och meningar och sånt. Jag gillar det.

Jag fascineras av sånt. Och tänker att jag ofta uttrycker mig fel, jag pratar ofta i för stora ord. Som om någon satt caps på mig. Så blir det missförstånd. Det är inte meningen.